När dammet lagt sig

Det kanske kan vara på sin plats att skriva ett lite mer sammanhängande inlägg om gårdagskvällens och nattens begivenheter, istället för de förvirrade konstigheter som jag skrev klockan halv fem i morse, efter allt för mycket öl och för lite mat.

Vi var alltså bjudna på fest, hos en kompis till Markus kollega från universitetet. Värden var en indisk jurist, som hade bott i Sverige ett tag, och ville internationalisera sin bekantskapskrets ytterligare med två tvättäkta svenskar. Hans lägenhet som låg på Hongkong Island var gigantisk med hongkongska mått, och hade en stor balkong som kunde öppnas upp längs en hel vägg i vardagsrummet. Och med utsikt över vattnet. Inte helt fel med andra ord. Alla på festen var mycket internationella och de flesta var jurister, men trevliga ändå.

Med värdens egna ord så gjorde vi något väldigt svenskt: förfestade, och sedan åkte vi taxi in till Central där vi barhoppade – vi har ingen aning om var vi var men Marine (Markus kollega) har lovat att visa på en karta. På en av barerna stod en kille som MÅSTE varit svensk – han såg ut som en posterboy för MUF – men både Markus och Sanjeed (värden) frågade honom och han förnekade bestämt sin svenskhet och hävdade att han var från Hongkong. Det tror jag vad jag vill om!

En rättelse till nattens inlägg: han som pratade om Gustav II Adolf var inte amerikan, utan australienare.