2010-12-11

Skäggröst

Ok, det blev faktiskt ett helskägg till slut. Välansat, men heltäckande. På onsdag ska tryckfärdig PDF in till universitetstryckeriet, ni har fram till dessa på er att avgöra om det stannar eller inte. Bildkvalitén lämnar en del att önska, men det beror på att jag var tvungen att använda webbkameran.

2010-11-21

Slutspurtsskägg

Eftersom jag en lägre tid försakat att köpa raklödder/citronfromage i kombination med att det slutat klia har jag numera slutspurtsskägg. När jag lämnat in manus kommer en ni att ha en vecka på er att rösta (medelst kommentarer på ett inlägg) om huruvida jag ska behålla det eller inte. Förhoppningsvis har jag en kamera då också, så att ni kan göra ett informerat val. Av förklarliga skäl kommer röstningen att vara viktad, eftersom en av mina läsare påverkas mer än ni andra...

2010-11-10

Nya företeelser i Hongkong

Det här är en stad som förändras. Fort. Så här två år efter att vi var här sist ser man ett antal saker man inte såg då.
  • Folk som spottar. Har sett en tonåring samla en pöl vid fötterna (så där som tonåringar gör på tunnelbanestationerna i Stockholm), samt en redig uppharklad gubbloska som skickades iväg på trottoaren. I ärlighetens namn ska väl sägas att man ser fler på en kvart i Stockholm än de två jag sett här på lika många månader, men det får väl sägas vara en spaning.
  • Barnvagnar på tunnelbanan. Vad skönt det var att slippa dem på de trånga tunnelbanorna förut, och vad jobbigt det är när någon försöker tränga in en nu. Det är fortfarande vanligt med mammor som bär sina småttingar när de åker tunnelbana, och ska jag hårdra det så har jag nog bara sett pappor skjuta barnvagn... ett steg framåt eller åt sidan för jämställdheten eller inte?
  • Folk som äter och dricker på tunnelbanan. Då såg man dem väldigt försynt och sällan, idag öppet och dagligen. Fortfarande med stor omsorg om att inte smula på tunnelbanegolvet.
  • East Kowloon Cultural Center. Högsta skyskrapan i stan var inte färdigbyggd förra gången vi var här, men är det nu.
 Undrar hur det kommer att vara om ytterligare två år.

2010-10-28

Canto-covers

Det verkar som om kineser gillar att göra covers på västerländska popsånger. På bussen till universitetet hörde jag Careless whisper med allt utom ”so I'm never gonna dance again” på någon kinesiska. Och Jenny tipsade mig för ett tag sedan om den här, som kanske inte är så mycket en cover som en ripp-off av Lena PHs Ont, det gör ont. Att gamla schlagerdängor fungerar i Hongkong förvånar föga, men här om dagen hörde jag något som lät väldigt likt Dia Psalma... så hela staden är inte förtappad i tjohopp-pop-träsket.

2010-10-27

”Fish product”?

Köpte en apelsinjuicedryck i en automat utanför labbet nyss. Ett stycke Minute Maid producerad av Coca Cola Company. Inget särskilt, men för 6–7 kronor har man inte så höga förväntningar. Sneglade på den tomma flaskans etikett:
Water, Sugar, Orange Pulp (6.5%), Orange Juice, Acidity Regulators (330, 331), Flavourings, Vitamin C, Colour (160a) (contains fish product).
Vaddå fiskprodukt? Om det ska simma något i apelsinjuicedrycken borde det väl vara fruktkött och inte fisk?

2010-10-26

Storpack

Kineser verkar gilla stora förpackningar. Tänk er en hel nation av hemkunskapslärare. Tyvärr slår det gärna över, och lagom stora förpackningar blir svåra att hitta. Min duschkräm är på upphällning, så jag har varit på jakt efter något som kunde räcka året ut men inte så mycket längre än så. Kort och gott letar jag efter en vanlig svensk ¼ liter flaska med duschkräm. Utbudet är består dock uteslutande av små reseförpackningar (≤ 100 ml) och just storpack á ¾ liter. Så nu är jag stolt ägare av en läskigt för stor förpackning duschkräm med pump. Även om förpackningen är tre gånger så stor som jag hade hoppats var priset bara dubbelt så högt... hemkunskapsläraren kanske hade en poäng... :-)

Rolig detalj: tecknet ”¾” heter ”Vulgar Fraction Three Quarter” i UTF-tabellen. Misstänker att de importerade lite latin snarare än att de skulle tycka att ¾ är vidare vulgärt...

2010-10-21

I en globaliserad värld...

... kan man vandra in i en bokhandel i Hongkong och köpa ett anteckningsblock med texten ”Hej” på framsidan, eftersom det är tillverkat för den danska marknaden... i Japan.

2010-10-18

Chinese children

Kinesiska barn på engelska var precis vad jag råkade ut för igår. I en rulltrappa blev jag omsprungen av fyra kinesiska barn varav en och kort därefter de andra tre beslöt sig för att öva sin engelska på mig. Efter en kort salva av ”Hello” blev det snart ”What's your name? How old are you? Where are you from?” allt på ganska svårförståelig engelska och i mun på varandra. Jag försökte svara och fråga vad de hette, men snappade inte riktigt upp svaren. När vi skiljdes åt kom de snart springande efter mig sägande ”photo”. Det har inte hänt mig i Hongkong förut, men i Peking ville folk ibland ta kort tillsammans med mig. Många kineser verkar aldrig ha sett någon som är längre än 1,7m, och är man dessutom blek och jämförelsevis ljushårig är mötet tydligen värt att dokumentera. Naturligtvis ställer man upp! Med fyra småttingar som inte ens når upp till midjan, alla med högerhanden i Churchills segertecken, runt sig kan man inte annat än kapitulera: högerhandens pek- och långfinger format som ett V, leende mot en lätt besvärad pappa, klick och alla är glada.

2010-10-15

Påsvikning

Som en del av er vet så tycker jag att plastpåsar ska vikas (på ungefär samma sätt som flaggor). Det är rent praktisk ett bättre sätt att förvara dem, eftersom de tar mycket mindre plats än om man bara skrynklar ihop dem. Det här tycker en del är lite tvångsmässigt, men till er vill jag bara säga: skitsnack! Idag såg jag en påse från Mannings med steg-för-steg-instruktioner (à la origami) om hur man kunde vika ihop den på precis samma sätt som jag gjort alla dessa år.

2010-10-14

Recension: Unseen Academicals

Vad får Markus att plöja 540 sidor om fotboll? Fast i ärlighetens namn var det en del mode också...

Jo: när det hela utspelar sig i Terry Pratchetts ”skivvärld”! Det är lite av ett genidrag att låta fenomen från vår värld få fritt spelrum i en påhittad värld, det låter författaren ta saker till sin spets och vrida och vända på dem på ett väldigt skarpt och komiskt sätt. För sitt levande språk och komiska ordvrängeri har Herr Pratchett blivit Sir Pratchett, eftersom drottningen av England fortfarande adlar synnerligen förtjänstfulla medborgare.

Receptet är bekant för den invigde: ett fenomen från vår värld materialiserar sig i bokens värld, och de stackars invånarna får gilla läget. I Unseen Academicals är det fotboll som gäller, men också lite vid sidan av. mode. I England är fotboll och mode starkt ihopkopplade på grund av Becks’n’Posh (ni som inte har någon aning bry er inte).

Upplägget är bekant, och historien bjuder egentligen inte på så många överraskningar, men det är njutvärd läsning hela vägen. För mig känns det extra hemtrevligt eftersom universitetslaget Unseen Academials har två gula U:n på röd bakgrund som logotyp – mitt alma mater är Uppsala universitet (UU) som också har rött och gult som sina färger!

Som sagt: kanske en i mängden av skivvärldenböcker, men har man läst de andra ska man definitivt plocka upp ett ex a även denna. Betyget blir två bitar paj och en banan av fem möjliga munsbitar.

2010-10-12

Film

Stieg Larsson är populär på den här sidan jorden också, så pass att de inte vill vänta på Hollywood inspelningen av böckerna, utan visar de svenska! Och inte på independencebiografer, utan på alla de stora. Därmed hittar man, på de flesta tunnelbanestationer och liknande, Noomi Rapace och Michael Nyqvist bakom massa kinesiska tecken. Lite efter verkar de dock vara, eftersom det är första filmen det görs reklam för, och jag har ett distinkt minne av att ha sett alla på TV hemma i Sverige.

Ytterligare en filmrelaterad Sverige-spaning: när jag i helgen var och såg Wall Street så gjordes det reklam för en Hollywoodversion av Låt den rätta komma in, nu under namnet Let me in. Det verkar som om det tagit mer fasta på bokens skräckelement, och mindre på vad jag uppfattade att den handlade om, men lite kul är det ändå att Blackeberg funnit sin väg till Hollywood...

Filmen Wall Street var ungefär som jag hade tänkt mig: ganska intetsägande (jag tycker inte riktigt de lyckades med personporträtten), och en rejäl känga till det verkliga Wall Street efter finanskraschen för två år sedan. Jag tar och smyger in betyget 2000 miljarder dollar av 5000 miljarder möjliga får Wall Street som bail-out.

2010-10-07

Recension: Farenheit 451

Jag läste nyligen ut 451°F. Köpte på mig lite böcker, och den gamla klassikern följde med, delvis för att jag fortfarande gick och nynnade på det här lätt udda odet till honom... läskigt lättnynnat. Kan vara en idé att inte följa länken med allmänhet/kollegor/personer under 15 inom hörhåll.

I korthet handlar den om en framtida brandman vars jobb är att elda upp böcker i en klassisk dystopi. Tyvärr känns den väldigt aktuell, inte för att bokbål ligger nära till hands i dagens samhälle, utan snarare för dess korta beskrivning av hur det blev som det blev. Någon gång i bokens historia började man ta folks anstöt på allvar, man började skydda folk från obekväma texter. Eftersom allt kan uppfattas som anstötligt av någon fanns snart inget kvar, entré dystopi.

Varför känns detta aktuellt idag då? Ja, i en värld där ”hela den kinesiska nationen är förolämpad”. där ambassadörer vandaliserar konstverk som uppfattas som ”en skymf mot det israeliska folket”, där en streckgubbe kan ”uppröra den muslimska världen” och frasen ”will someone please think of the children, the children!” används allt flitigare kanske det är frestande att riva ut bara en sida, bara här eller bara där. Inte tror jag att vi någonsin kommer att hamna i Bradburys dystopi, både dystopier och utopier är extremer som aldrig slår in, men det hindrar inte att färdriktningen pekar ditåt. Skiljelinjen mellan omtänksam och repressiv är ibland hårfin och behöver ständigt vaktas.

Boken får 3 sidor av 5. Även om det är en modern klassiker är den inte jättespännande, och språket faller mig inte helt på läppen. Jag kände mig också tvungen att expropriera etiketten ”politik (Jenny-nörderier)” för den här posten. Hoppas det inte misstycks.

2010-10-05

Recension: I Djursholm och Tensta kindpussar vi varandra

Eftersom alla som hittills yttrat sig om bokrecensioner varit odelat positiva så kommer här en första.

Jag tror jag började läsa den här boken i juni, och släpade med mig den hit där den tillslut blev färdigläst. Detta ska på intet sätt tas som ett betyg på bokens läsbarhet, utan snarare på min lättja kombinerat med min arbetsbelastning under sommaren.

Bokens tema är, som kan utläsas ur titeln, segregation. Två världar, så geografiskt nära varandra, men så kulturellt långt ifrån. Och så den där ytliga likheten, som på samma gång skiljer dem från resten av Sverige. Mästerlig titel! Som stammandes från en tredje Stockholmsförort är boken som ett nyckelhål till båda dessa världar, fast på olika sätt. Överklassgrabben som växt upp på Djursholm (titel till trots försäkrar författaren läsaren om att man bor Djursholm och inte i Djursholm) flyttar till Tensta. Som upplagt för en komediserie, men istället en skarp analys av, inte bara det samhälle som härbärgerar segregation, utan också de människor som lever i den. Detta är en mycket viktig poäng: det här är en bok som faktiskt bryr sig om de människor som författaren träffar och delar förort med. Bara detta gör boken läsvärd.

En personlig reflektion efter att ha läst boken: det sägs ofta att det är så svårt för invandrare att skaffa sig svenska vänner, men jag skulle vilja utvidga resonemanget: det är väldigt svårt för svenskar också att skaffa sig vänner. När jag tänker tillbaka på vilka mina vänner är så är det människor som jag träffat under speciella perioder i mitt liv: jag har några kvar från skolan och de flesta från universitetstiden. Det låter ju ganska naturligt, men det kan vara värt att titta lite närmare på vad som saknas: arbetskamrater och grannar! Jag har visserligen inte jobbat särskilt länge på en och samma plats, min längsta anställning överlappar med min universitetsutbildning, men nog har jag bott länge på samma ställe! Därav mitt femöresråd för ett mindre segregerat Sverige: lär känna dina grannar! Om det blir praxis tror jag många fler nyanlända skulle kunna tänka sig att bryta bostadssegregationen.

Boken får 4 baklavor (med pistagenötter) av 5. (Värt att notera: varken ”bakalva” eller ”pistagenöt” fanns med i mitt ”Svenska” lexikon...)

2010-10-04

Det smakar kyckling...

Ja, fast just kycklingen här smakar inte riktigt som kycklingen hemma. Det kan ju bero på massor av saker: även om man försökte krydda den lika så skulle det ju inte bli helt lika ändå (allt finns inte här/hemma och så vidare). Men även exempelvis McDonald”s kycklingburgare smakar annorlunda här än hemma, och jag tror att jag lyckats utröna varför. Förra helgen var jag hemma hos en kollega och spelade Wii och Mahjong (ja, det är en datorlabb jag jobbar på), och vi var iväg och handlade lite att äta under kvällen, bland annat grillad kyckling. Van fågelstyckare som jag är (efter ett tjog gäss en kväll på ÖG) lade jag märke till att den ben- och broskplåt som separerar bröstfiléerna från varandra på fåglar stack ut snarare än var inbäddad mellan två monsterfiléer som brukligt är hemma i Sverige. Bröstfiléerna på fågeln vi köpt var inte ens hälften så stora som jag är van vid, och olika varianter på ordet ”hackkyckling” dök upp för mitt inre, tills jag kom ihåg att alla de grillade kycklingarna si affären hade sett ut så. Jag tror det rör sig om en kulturell skillnad: bröstfiléer ses inte som någon särskilt bra styckbit här, däremot värdesätter man det bruna lårköttet, och vill man åt det måste man föda upp kycklingar på ett fundamentalt annorlunda sätt. Så till och med McDonald’s kycklingburgare innehåller tillplattade lårbitar utöver malet ”övrigt” kycklingkött. Huruvida kycklingarna är så mycket gladare av det eller inte låter jag vara osagt, men inte är det Europeiska broilerhöns man äter när man beställer kyckling här, och hittills är jag nöjd med det.

2010-10-03

Captain's log, Earth date 101003

Jag vet: borde skriva oftare. Här är en lägesrapport från förra gången:
  • Har lärt mig grunderna i Scheme (modern dialekt av Lisp). Hehe... Hongkong börjar bli som en riktigt nördig variant av språkresa för mig: förra gången C++, denna gång Scheme. :-)
  • Har upptäckt att telefonen inte fungerat, fått SIM-kortet utbytt och därmed blivit av med hela telefonboken (vilket som tur är inte är någon särskilt lång historia här i Hongkong).
  • Har varit på bio och sett Inception (till slut), och tillfället till ära investerat i ett par öronproppar (tillsammans med varm tröja en nödvändigt på biografer här).
  • Har läst ut två böcker och köpt två nya. Funderar på om jag ska recensera böcker här (recensioner är ju ganska vanliga på den här bloggen)... kommentera gärna vad ni tycker om bokrecensioner, om ingen vill läsa dem tänker jag inte skriva dem.
  • Har skaffat mig en förkylning. :-´(
Det var nog det mesta. Hörs snart igen.

2010-09-26

Tvättdags

Att tvätta kan vara lite jobbigt, man måste passa tider och springa kors och tvärs över gården (i alla fall om man bor på Rackarbergsgatan 60) ett antal gånger, se till att det finns tvättmedel och så vidare. Dessutom måste man hålla sig hemma i typ fyra timmar. I Hongkong kan det också vara lite jobbigt att tvätta, fast på ett annat sätt: man måste leta rätt på ett tvätteri som inte är allt för långt hemifrån. Två kvarter från mig ligger ”The Little Whale”, ett av många ”hål-i-väggen-tvätterier” som finns lite var stans i Hongkong. Igår släpade jag dit 9 kilo tvätt i en stor IKEA-kasse (jag vet att det var 9 kilo, för det första de gjorde var att väga kassen), betalade de 29 HK$ (~27 SEK) det kostar att få det tvättat, blev tillfrågad om det var ok att hämta upp idag och upplyst om att de ”bara” hade öppet mellan 10 och 18 i och med att det var söndag, och sedan var det klart (förutom att jag var tvungen att hämta upp det idag också). På många plan leker livet i Hongkong!

2010-09-24

101:a inlägget

(om man räknar med det här... hmm... det där kan man ju hålla på med hur länge som helst! :-) )

Wow, 100-post-jubileum, ja, det är klart, det tog ju mer än två år men det blir ju hur man än räknar mer än en post varannan vecka, och då har ju bloggen varit död i 1½ år också. Och jag kan ju inte gärna ta på mig äran själv, jag ärvde ju hela 92 poster från vår gemensamma första vända hit till Hongkong (ja, jag vet att jag borde ändra undertiteln, egentligen, men det tar emot...) Och så vilja passa på att be om ursäkt för bildlösheten just nu, hoppas ni står ut med bara text!

2010-09-23

Mid-autumn Festival

Yes, dags för mid-autumn festival igen! Den här gången tänkte jag (och lyckligtvis också staden Hongkong) att man kunde ta och kombinera allt det goda från förr-förra årets festival (se den här posten), och ha en eld-drake-dans i Victoria Park! Och eftersom jag inte har någon kamera så får ni försöka blanda ihop bilderna från förr-förra året bäst ni kan på egen hand. Jupp, en glödande drake bredvid massa spektakulära lanternor!

2010-09-22

Man tager vad man haver

Vid tunnelbanestationen där jag bor (Uppgång C2, Prince Edward MTR) finns ett mer eller mindre permanent gatustånd som luktar väldigt bekant. Jag har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är, men ned för åtminstone två av de tre trapporna som leder från gatan till biljetthallen gör sig doften påmind. Ståndet säljer rostade ägg, rostade sötpotatisar och några andra, oidentifierbara saker ur växtriket, också rostade.

Här om dagen slog det mig var jag kände igen doften ifrån: skolans metallslöjd. En stenkolseldad ässja har tydligen många användningsområden...

大法杜週苨 – ”Dafa Duzhouni”

Av någon anledning gör företaget ”Svenson” reklam för något genom att visa upp en asiatisk version av David Duchovny (som han såg ut i Arkiv X). Det är för mig höljt i dunkel ifall det faktisk är en asiatisk look-alike de har grävt upp, eller om de bara Photoshopat originalet, men med tanke på att alla kineser faktisk inte ser likadana ut så kanske det tidigare alternativet är mer troligt.

Och, nej: jag kan inte kinesiska, däremot finns verktyg på nätet för att söka efter kinesiska tecken efter deras uttal, som specificeras enligt det officiella fonetiska systemet för kinesiska: pinyin.

2010-09-21

Digital tidsresa

Min jobbdator (som jag inte kommit åt förrän i söndags) är lite av en antikvitet. Förutom att den har en CRT-monitor (ni vet de där som är djupare än de är breda, motsatsen till platta) så verkar programvaran inte uppdaterats sedan 2002. Vad innebär det rent konkret kanske du frågar dig. Det innebär – hör och häpna – Mozilla istället för Firefox. ”Ja, men Firefox kör ju Mozilla under huven” kanske du säger då, varpå jag svarar: ja, men version 5, inte 1.2 som jag har på jobbdatorn! Den här versionen påminner starkt om Netscape, och jag längtar inte tillbaka till den tiden.

Men jag klagar inte, om jag bara kunde få ingå i den användargrupp jag borde tillhöra så att jag kan få något gjort någon gång kan jag stå ut med gamla webbläsare. Tyvärr verkar det vara ett ganska stort ”om”... jag känner mig som lökskalare: för varje lager jag skalar undan möts jag av ett nytt, och aldrig når jag kärnan... suck!

Tur att man har ~100 sidor avhandling att skriva också, annars skulle jag ju sitta sysslolös! :-)

2010-09-20

Spotify fungerar!

Det kanske inte är så konstigt egentligen, men Spotify fungerar alldeles utmärkt här i Hongkong. Trots att det inte släppts här än. Lokalbefolkningen har alltså inte tillgång till gratis musik, men jag har det eftersom jag är svensk och flyttade hit med ett konto. Undrar om de kontrollerar nationalitet när man registrerar ett konto, eller om de kollar var ip-adressen man försöker registrera sig ifrån ligger... Alla frågetecken till trots känns det väldigt skönt att det bara fungerar! Och lite hemtrevligt är det med töntiga reklamer på svenska.... :-)

2010-09-19

The Expendables

I brist på bättre var jag och en kollega från labbet iväg och tittade på the Expendables igår kväll. En klassisk actionfilm och således en kavalkad av kampsport, explosioner och dylikt, som underhåller för stunden. Mest minnesvärda scen: Sylvester Stalone och Bruce Willis diskuterar Arnold Schwarzenegger efter att han gjort sitt superkorta inhopp i filmen:

”What’s his problem?”
”He wants to be president.”

En lustig referens till verkligheten eller smygstart på amerikanska presidentvalskampanjen? Det återstår att se. Filmen får i alla fall 4 karamelliserade popcorn av 5 möjliga, men personligen tröttnar jag fort på just karamelliserade popcorn...

Och i väntan på att filmen skulle börja besökte vi en närliggande spelarkad. Det var inte igår det, och kommer troligtvis inte att bli imorgon heller, men lite nostalgiskt var det allt!

2010-09-17

Gosa Pinje

Det är ännu oklart vari det gosiga med barrträd ligger, men IKEA säljer i alla fall kuddar under namnet i titeln. Ahhh... äntligen ett vettigt huvudunderlag! Jag har med andra ord funnit mig till rätta i Mong Kok igen efter två års frånvaro, samt upprättat en stabil internetuppkoppling i hemmets lugna vrå. Vad har jag mer gjort den senaste tiden?
  • Låtit mina fingrar löpa över tangentbordet och komma ihåg mitt gamla datorsystemlösenord som fallit ur huvudet. Länge leve ryggraden!
  • Torkat av sagda tangentbord (behövligt trots att det inte är så gammalt, se den här posten).
  • Ätit Char Sui (grillat fläsk).
  • Fått en försmak av vad brittisk byråkrati har att erbjuda (– nej, fakturan räcker inte, har du inga boarding-kort kan vi ju inte veta att du faktiskt flugit hit – men, jag är ju här...).
  • Insett att ryggraden nästan på egen hand hittar rutten Lai Chi Kok Road–Prince Edward MTR–Choi Hung MTR–Minibusstationen–HKUST.
  • Repeterat ”Tsengmat kajgan tämon, timwihå kotage umen, please stand back from the doors” för mig själv tillsammans med tunnelbanerösten ett dussin gånger om dagen.
Men nu är det Gosa Pinje-dags! Klockan är ju ändå sju (i Sverige alltså). God natt!

2010-09-10

Nekromanti

... kallas det ibland när man blåser liv i döda saker. Det här kan ju klart ses som en död blogg, eftersom den inte rört sig på 1½ år, men eftersom det bär av mot Hongkong igen tänkte jag försöka blåsa en gnista liv i den nu. Ska precis fälla ihop datorn här på kontoret för sista gången på fyra månader. På söndag bär det av!